En familj i Mongoliet använder solenergi för sitt hem.


FN satsar alltmer på att bromsa klimatkrisen och stärka motståndskraften mot klimathoten som redan nu drabbar de fattigaste allra hårdast. Ulrika Modeer, UNDP, skriver om vikten av en helhetssyn med utsläppsminskningar som del i en agenda för klimatåtgärder, katastrofriskreducering och fredsbyggande.
 

Klimathoten som mångfacetterade hot mot mänsklig säkerhet

Vi lever i en värld där klimatrelaterade katastrofer och utdragna konflikter ökar. Det påverkar våra möjligheter att verka för mänsklig säkerhet och utveckling. När klimatförändringar och andra konfliktdrivande faktorer samverkar kan det leda till förödande konsekvenser för individer och samhällen.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling. Konfliktförebyggande arbete, insatser för att bromsa klimatkrisen och stärka motståndskraften mot klimathot är centrala delar av vårt uppdrag. UNDP är på plats i 170 länder och ser på nära håll hur klimatrelaterade säkerhetsrisker underminerar arbetet att nå de Globala målen.

Klimatkatastroferna kostar lika mycket som allt utvecklingssamarbete

Under 2018 såg vi några av de värsta och mest kostsamma klimat-relaterade katastrofer på länge. Munich Re, ett globalt försäkrings- och riskhanteringsbolag, uppskattade att kostnaden för alla värmeböljor, översvämningar, stormar, jordskred och bränder under 2018 kostade runt 145 miljarder USD. Det var ironiskt nog lika mycket som det totala globala biståndet samma år.

Självklart så är konsekvenserna av klimatrelaterade katastrofer inte bara ekonomiska. Extremväder leder till skadad infrastruktur men också försämrade möjligheter till försörjning samtidigt som det ökar risken för mat- och vattenosäkerhet. Vi ser också att människor tvingas lämna sina hem. Möjligheten att uppnå de Globala målen som världens länder antog 2015 undermineras av dessa alltmer förödande katastrofer.

Enligt WFP så bidrog klimatkatastrofer 2017 till matkatastrofer i 23 länder och försatte 39 miljoner människor i en situation av allvarlig matosäkerhet.

I årets Global Risk Report så rankar World Economic Forum miljöhot och extremväder i topp för tredje året i rad.

De mest utsatta i torkdrabbade områden drabbas värst

Vi ser att klimatförändringar har ökat konkurrensen om land- och vattenresurser i redan torkdrabbade områden som Sahelregionen och Sudan vilket ökar spänningarna mellan boskapsskötare och bönder. Vi ser också att klimatförändringar leder till oförutsägbar nederbörd i Lake Chad-området vilket påverkar den traditionella sysselsättningen och ökar socio-ekonomisk utsatthet. Samtidigt ökar våldsbejakande extremistgrupper sin rekrytering.

Världsbanken uppskattar att om vi inte tar klimathoten på allvar så kommer över 140 miljoner människor i Afrika söder om Sahara, Sydasien samt Latinamerika att bli internflyktingar innan 2050 vilket sätter stark press på redan utsatta befolkningar och städer.

FN och säkerhetsrådet har under senare tid börjat uppmärksamma de klimatrelaterade säkerhetsriskerna. Sverige bidrog under sin tid I rådet till diskussioner som ökade förståelsen för de klimatrelaterade hoten.

På FN:s utvecklingsprogram (UNDP) observerar vi dagligen hur klimatförändringar bidrar till osäkerhet och konflikt. Så vad krävs för att hindra denna negativa utveckling?

 

Ambitiösa klimatåtgärder är möjliga. Vi har tillräckligt med data och medel men behöver fokusera och prioritera

Den senast rapporten av FN:s Klimatpanel, IPCC, visar att vi måste agera snabbt, inom de närmaste 12 åren, för att säkerställa att inte jordens medeltemperatur ska öka mer än 1.5 grader. Det kräver ledarskap, ökade ambitioner och mer handlingskraft. Lyckas vi inte med detta så kommer klimatkatastroferna öka. Vi kommer se mer torka, översvämningar, högre havsnivåer, minskad polaris, ett kollapsat ekosystem och minskad mängd grödor. Hur detta kommer att påverka försörjningsmöjligheter och samhällen är svårt att förutspå.

Små ö-nationer och andra utsatta länder är redan starkt påverkade och risken för att massivt öka fattigdomen i dessa länder innan 2050 är överhängande.

Finns fortfarande tid att göra det som krävs?

Alla länder som skrev på Parisavtalet har nationella klimatåtaganden (National Determined Contributions- NDCs). För att dessa ska leda till den förändring som krävs så måste de genomföras, vara ambitiösa och leda till storskalig ekonomisk, politisk och social förändring.

UNDP stöttar genomförandet av dessa nationella klimatåtaganden och vi ser många bra exempel på landnivå.

Det är intressant att se att ett konfliktdrabbat land som Irak  i sitt nationella åtagande fokuserar på länken mellan klimat och säkerhet. De tar ett helhetsgrepp vad gäller klimatrisker, återuppbyggnad av ekosystem och använder solenenergilösningar för återhämtning i befriade områden.

Erfarenheter från länder som Irak kan bidra till utveckling av nationella åtaganden i andra länder med liknande utmaningar.

Utsläppsminskningar går hand i hand med en effektiv agenda för klimatåtgärder, katastrofriskreducering och fredsbyggande.

För att nå de Globala målen måste vi se sammanhang och samband. Vi måste öka ambitionerna och takten i klimatarbetet, förbereda och hantera naturkatastrofer. Vi måste verka konfliktförebyggande och fredsbyggande.

Takten och omfattningen av omställningen till förnybar energi ger oss hopp om minskade utsläpp samtidigt som vi kan ge miljoner människor tillgång till energi, som är grundläggande för att driva långsiktig och hållbar utveckling.  Rätt planerade kan energiinsatser öka möjligheterna för barn och kvinnors aktiva deltagande och garantera deras grundläggande rättigheter.

Vi måste öka investeringarna i klimatanpassning och förebyggande arbete för att kunna hantera klimatförändringarna. Även om världen tar viktiga steg för att minska koldioxidutsläpp så är det redan för lite och för sent för många av de mest utsatta.

Det är viktigt att vi fortsätter att satsa på naturbaserade lösningar. Hållbart användande av land och skog är grundläggande och kostnadseffektiva sätt att minska växthusgasutsläpp. Att bibehålla och öka det globala skogsbeståndet är därför av avgörande betydelse.

Vi på FN:s utvecklingsprogram, UNDP, kommer att fortsätta stärka vår expertis och kapacitet för att hantera de ökade hotet av klimatrelaterade risker. Genom stöd från Sverige kunde UNDP förra året tillsammans med ‘Department of Political and Peacebuilding Affairs’, och FN:s miljöprogram att påbörja ett gemensamt arbete för att öka kunskapen om och hanteringen av klimatrelaterade säkerhetsrisker.

Vi måste minska växthusgasutsläppen i snabb takt samtidigt som vi hittar och genomför lösningar för att hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker.

Krav på ökade ambitioner inför FN:s klimattoppmöte i september 2019

I september bjuder FN in världens ledare och en mängd olika aktörer till ett klimattoppmöte. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att öka kunskap, ambitioner och investeringar för en hållbar och fredlig utveckling.

 

Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.

Se artikel i Mänskliga Rättigheter 2019-02-19

UNDP Runtom i världen

Du är här UNDP Sverige Representationskontor
Gå till UNDP globalt