Rekryteringen av unga till våldsbejakande extremistgrupper i Afrika, en resa märkt av fattigdom och marginalisering

2017-sep-10

Diriye, före detta medlem av en våldsbejakande extremist-grupp. Foto: Ahmed Farah

Baserad på hundratals intervjuer med före detta extremister har denna unika studie tagit reda på vad som driver unga människor till våldsbejakande till grupper som IS, Boko Haram och Al Shabaab. Dessa är några av resultaten.

Stockholm, Sverige, 10 september 2017 – Fattigdom, marginalisering och bristfällig samhällsstyrning är faktorer som driver unga afrikaner in i våldsbejakande extremism, enligt den nya omfattande studien av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) – den första i sitt slag.

Baserat på intervjuer med 495 frivilliga rekryter till extremistgrupper som Al-Shabaab och Boko Haram, visar den nya studien också att det ofta är statligt våld eller maktmissbruk som är avgörande för beslutet om att ansluta sig till våldsbejakande extremistgrupper.

Journey to Extremism in Africa: Drivers, Incentives and the Tipping Point for Recruitment presenterar resultat från UNDP Afrikas tvååriga studie om rekryteringsprocessen till de mest etablerade extremistgrupperna i Afrika.

Studien visar bilden av en frustrerad individ, vars liv präglats av marginalisering och utanförskap, med start redan i barndomen. En tillvaro av få ekonomiska förutsättningar eller möjligheter till meningsfullt deltagande som kan främja förändring och låg tilltro gentemot staten att leverera välfärdstjänster eller respektera mänskliga rättigheter. De individer som uppgett att de bevittnat eller upplevt maktmissbruk av staten är, enligt studien, mer benägna att ansluta sig till extremistgrupper. Hela 71 % anger det som det mest avgörande skälet.

”Den här studien sänder ett meddelande till hela regionen; Afrikas sårbarhet för våldsbejakande extremism ökar,” sade UNDP Afrika Director Abdoulaye Mar Dieye under presentationen av rapporten på FN:s högkvarter i New York.

“Gränsområden och marginaliserade regioner förblir isolerade och står utanför samhällets tjänster. Den institutionella kapaciteten i sårbara områden brottas med att tillgodose invånarnas behov och efterfrågan. Mer än hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och arbetslösheten bland unga är hög. Att leverera samhällstjänster, stärka institutioner, skapa vägar till ekonomisk tillväxt är alla frågor som handlar om utveckling. Det finns ett brådskande behov av att stärka utvecklingsperspektivet på rådande säkerhetsutmaningar,” fortsatte Dieye.

Studien urskiljer de förhållanden och faktorer som kan påverka dynamiken av rekryteringsprocessen och orsakerna till att vissa individer närmar sig extremism när de flesta av deras vänner och grannar inte gör det. 

Faktorer som påverkar

Deltagarna i studien tillfrågades om familjeförhållanden, inklusive barndom och utbildning; religiösa ideologier; ekonomiska faktorer; stat och medborgarskap och slutligen vad som "fick bägaren att rinna över" för att de skulle välja att ansluta sig till en våldsbejakande extremistgrupp.

Baserat på svaren på dessa frågor fastställer studien att:

  • Majoriteten av de tillfrågade rekryterna kom från gränsområden och marginaliserade regioner som i generationer präglats av utanförskap, samt vittnar om en uppväxt där föräldrarna till stor del varit frånvarande.
  • De flesta rekryterna uttrycker frustration över sin ekonomiska situation, med akut behov av en anställning vid tiden då de anslöt sig till en extremistgrupp. Rekryterna uttryckte även en akut känsla av missnöje gentemot regeringen: 83 % menar att regeringen endast ser till intressen av ett fåtal och över 75 % finner ingen tillit till politiker eller den statliga säkerhetsapparaten.
  • Rekryteringen i Afrika förekommer främst på lokal, person-till-person nivå, snarare än online, vilket skiljer sig från andra regioner.
  • Rekryteringen går snabbt: omkring 80 procent av de intervjuade rekryterna anslöt sig till en våldsbejakande extremistgrupp inom ett år från att de introducerats för gruppen, närmare häften anslöt sig inom loppet av en månad.
  • Majoriteten av de intervjuade som lämnade extremistgruppen eller sökte amnesti gjorde det efter att ha förlorat förtroende för ideologin, ledarskapet eller handlingarna som utfördes av gruppen.

Regeringens agerande avgörande

Ett av studiens mest slående resultat är att 71 procent av de intervjuade rekryterna uppgav att det var regeringens agerade som på ett eller annat sätt var ”brytpunkten” och en utlösande faktor i beslutet att ansluta sig till en våldsbejakande extremistgrupp. Den mest förekommande handlingen av regeringen som nämndes var att en familjevän eller vän dödats eller fängslats.

Utbildning som motståndskraft

Studien belyser även den komplicerade roll som religionen spelar i rekryteringsprocessen. 

Data från studien visar, i kontrast till det narrativ som ofta framhålls, att de som ansluter sig till en våldsbejakande extremistgrupp tenderar att ha lägre nivåer av religiös eller formell utbildning samt en lägre förståelse för betydelsen av religiösa texter.

Trots att mer än hälften av de tillfrågade uppgav religion som en anledning till att de anslutit sig till extremistgrupper, så sade 57 % av dessa att de hade låg eller ingen förståelse av religiösa texter, eller att de inte läste religiösa texter alls.

Studien visar att religiös utbildning tenderade att minska sannolikheten bland de intervjuade att ansluta sig med hela 32 %. Rapporten visar att förståelse för religion kan stärka motståndskraften gentemot våldbejakande extremistgrupper.

Mänskliga rättigheter, rättsstat och lokala insatser

Studien uppmanar regeringarna att ompröva militära svar på extremism för att i högre grad garantera rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna.

En annan viktig rekommendation är att satsa på åtgärder på lokal nivå, stöd till lokala initiativ som syftar till social sammanhållning, och att stärka rösterna hos de lokala religiösa ledarna som förespråkar tolerans och gemenskap. Studien framhäver också att dessa initiativ måste ledas varsamt av lokala aktörer med hög tilltro hos befolkningen.

“Lokala röster med stort förtroende är avgörande för att minska känslan av marginalisering, som istället kan öka risken för rekrytering,” varnade Mar Dieye.

Fotoutställning: Survivors

Survivors är en portfölj med fotografier och berättelser dokumenterade under 2016 i sex afrikanska länder som har påverkats direkt av våldsbejakande extremism – Burkina Faso, Kamerun, Elfenbenskusten, Nigeria, Somalia och Uganda. Fotoserien har producerats i samband med rapporten för att levandegöra de förödande konsekvenserna som extremismen för med sig för såväl hela samhällen som för individer.

UNDP uppskattar att 33,300 människor i Afrika har förlorat sina liv i attacker utförda av extremistgrupper mellan åren 2011 och 2016. Boko Harams angrepp har resulterat i minst 17 000 dödsfall och försatt 2,8 miljoner människor på flykt i Chad-regionen. Våldsbejakande extremistattacker har även påverkat turism och internationella investeringar i länder som Kenya och Nigeria.

### ### ###

Allt material finns tillgängligt via:

journey-to-extremism.undp.orgsurvivors-of-extremism.undp.orgwww.africa.undp.org och www.undp.org

Ta del av diskussionen via #JourneytoExtremism #SurvivorsofExtremism

För mer information, mediekontakt och intervjuer, kontakta 

Carolina Given-Sjölander; carolina.given.sjolander@undp.org

______________________________________

Om studien

Journey to Extremism in Africa: Drivers, Incentives and the Tipping Point for Recruitmentär en produkt av UNDP:s program ’Preventing Violent Extremism (PVE) i Afrika: A Development approach’. Programmet lanserades 2015 och syftar till att motverka den väldsbejakande extremismen med förebyggande insatser med utveckling som utgångspunkt.

UNDP Runtom i världen

Du är här UNDP Sverige Representationskontor
Gå till UNDP globalt