6 Öka samarbetet kring bistånd och handel

Mål 8 handlar om ett internationellt partnerskap för utveckling

Skuldbördorna för världens fattigaste länder har minskat. Cirka 40 länder har fått sina skulder avskrivna, men vissa länder skulle behöva ytterligare avskrivningar. Vad gäller bistånd är det endast fem länder (Sverige, Norge, Danmark, Holland och Luxemburg) som lever upp till FN:s mål om att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets bruttonationalinkomst (BNI).

År 2010 var det samlade internationella utvecklingsbiståndet som högst (128,7 miljarder dollar), men nu faller biståndsnivån efter ca tio år av uppgång. Detta är sammankopplat med givarländernas BNI som på grund av globala finanskriser minskar, vilket påverkar det internationella biståndet.

Ska mål 8 nås måste biståndet kraftigt öka de närmsta åren. Bistånd är dock bara ett sätt att påskynda utveckling och har begränsade möjligheter att förändra orättvisa samhällsstrukturer som ofta ligger till grund för fattigdomsproblemen.

Mål åtta innefattar därför även en rättvisare handel och att fattiga länder ska få tillgång till den globala marknaden. Utvecklingsländernas del i världshandeln har ökat trots att världen inte lyckats enas om mer rättvisa handelsavtal.

I vissa fall har regionala eller bilaterala avtal slutits. Också tillgången till ny teknik, främst informations- och kommunikationsteknologi så som internet och mobiltelefoner, är en del av mål 8.

Här sker stora framsteg. År 2010 hade ca 76 procent av världens befolkning tillgång till mobiltelefoni, och en av tre hade internetuppkoppling. Denna typ av teknik spelar en stor roll för att sammankoppla människor med service, exempelvis utbildning, hälso- och banktjänster.

 


Biståndet från utvecklade länder, 2000-2011 (konstant: 2010 USD miljarder USD miljarder i löpande priser)

1.42 år
kvar
till 2015

1995 2015
Targets for MDG8
  1. Vidareutveckla ett öppet, regelbaserat, förutsägbart och icke-diskriminerande handels-och finanssystem
    • Utvecklingsländerna får större tillgång till marknaderna i industriländerna
    • Minst utvecklade länderna gynnas mest av tullsänkningar, speciellt på sina jordbruksprodukter
  2. Ta itu med de särskilda behoven hos de minst utvecklade länderna
    • Netto Officiellt bistånd (ODA), totalt och för de minst utvecklade länderna, i procent av OECD / DAC givarnas bruttonationalinkomsten
    • Andel av totala bilaterala, sektor-tilldelningsbar ODA av OECD / DAC givare till grundläggande sociala tjänster (grundutbildning, primär hälsovård, näring, rent vatten och sanitet)
    • Andel av det bilaterala offentliga utvecklingsbiståndet i OECD / DAC donatorer som är obundet
    • Tillgång till marknaden
    • Hållbar skuldsättning
  3. Ta itu med de särskilda behoven hos kustlösa utvecklingsländer och små östater under utveckling
    • Officiellt bistånd (ODA) som kustlösa utvecklingsländer får som andel av sin bruttonationalinkomst
    • ODA som små utvecklingsländer får som är öar som andel av deras BNI
    • Andel av det bilaterala offentliga utvecklingsbiståndet i OECD / DAC donatorer som är obundet
    • Marknadstillgång
    • Hållbar skuldsättning
  4. Ta ett helhetsgrepp med skuldproblem i utvecklingsländerna
    • Totalt antal länder som har uppnått HIPC beslutspunkter och antal som har uppnått HIPC slutförande punkter (kumulativ)
    • Skuldlättnad begåtts under HIPC och MDRI initiativ
    • Skuldtjänsten som andel av exporten av varor och tjänster
  5. I samarbete med läkemedelsföretag, ge tillgång till överkomliga livsviktiga läkemedel i utvecklingsländerna
    • Andel av befolkningen med tillgång till överkomliga livsviktiga läkemedel på ett hållbart sätt
  6. I samarbete med den privata sektorn, tillhandahålla fördelarna med ny teknik, särskilt informations-och kommunikation
    • Telefonlinjer per 100 invånare
    • Mobilabbonnenter per 100 invånare
    • Internetanvändare per 100 invånare