Säkerhetsrådet borde reagera redan på hot, menar FN-chef inom mänskliga rättigheter på besök i Sverige

2016-dec-05

Foto: UNDP/Valdemar Christensen

Den 25 november besökte Ben Majekodunmi Sverige, bland annat för att berätta om FN:s reformarbete inom mänskliga rättigheter. Under besöket intervjuades han av Dagens Nyheter och journalisten Anders Bolling. Följande är artikeln som publicerades i Dagens Nyheter den 4 december 2016.  

"-Min största oro är att kriserna ska bli så många att länder drar sig ur det globala ansvaret."

Det säger FN:s människorättsgeneral Ben Majekodunmi, som hoppas att Sverige i säkerhetsrådet kan bidra till att FN reagerar snabbare i konflikthärdar.

"-FN arbetar alltför fragmentiserat. Alla gör sitt. Men vi är en enda organisation grundad på en och samma stadga, och dess essens är att skydda mänskliga rättigheter. Om vi inte samordnar oss gör delarna ett sämre jobb, och kollektivt kommer vi att få fler Rwanda och Srebrenica."

Ben Majekodunmi arbetar i FN-chefen Ban Ki-moons stab och leder FN:s reformarbete för mänskliga rättigheter.

Initiativet heter Human Rights up Front, ungefär ”mänskliga rättigheter i första rummet”. Det togs sedan FN fått hård kritik – och även idkat självkritik – efter flera uppseendeväckande kränkningar av mänskliga rättigheter under 1990- och 2000-talen: Rwanda, Srebrenica, Sri Lanka, Syrien. Syftet är att försöka få FN att reagera och ingripa tidigare och effektivare mot grova människorättsbrott.

Nyligen besökte Majekodunmi Sverige, som efter årsskiftet tar plats i FN:s säkerhetsråd.

– Jag vet inte vilken Sveriges speciella kvalitet kommer att vara, men världen behöver mer än någonsin ett bra säkerhetsråd, och jag tror att Sverige är ett av de länder som kan bidra till det, säger han.

Säkerhetsrådet borde försöka få med sig alla världsdelar i sitt agerande och borde reagera tidigare i konflikthärdar, tycker människorättsgeneralen.

– Tendensen brukar vara att reagera på faktiska konflikter och inte på hot. Jag skulle vilja se att rådet agerar tidigare. Både formellt och informellt.

Ben Majekodunmi är positiv till Ban Ki-moons efterträdare som FN-chef, Antonio Guterres. Men han kommer att sakna vicechefen Jan Eliasson, som slutar samtidigt med Ban Ki-moon.

"-Utan Jan Eliasson hade vi aldrig kommit så långt som vi har med ”up Front.”

FN kan bara agera med kraft när dess medlemmar enas om kraftfulla resolutioner och ofta inte ens då. FN-stadgan och konventionerna om mänskliga rättigheter gäller dem alla, men enskilda stater är suveräna och FN har ingen egen armé eller andra tvingande verktyg att använda för att sätta tryck bakom sina krav.

"-Man måste försöka skapa ett politiskt sammanhang som kan hindra våld, säger Ben Majekodunmi."

"-Om jag exempelvis arbetar för FN i en liten by i Sri Lanka och identifierar människorättsbrott måste jag bygga upp en relation med den lokala administrationen, övertyga den om vad som pågår och sedan få den att trycka på den nationella nivån."

FN bygger på de tre pelarna mänskliga rättigheter, fred och säkerhet samt utveckling. Alla tre hänger ihop, poängterar Majekodunmi, men det märks alltför sällan.

"-Jag har arbetat i 23 år i FN och sett mycket bra jobb utföras, men min personliga uppfattning är att man inte adresserat kärnproblemet utan alltid bara olika aspekter av det," säger han.

Hur är läget för mänskliga rättigheter i världen i dag?

"-Det är en svår fråga att svara på. Jag skulle säga att världen är i ett prekärt läge när det gäller stabilitet, och mänskliga rättigheter är en del av stabiliteten. Reaktionen på olika konflikter är oförutsägbar. Det är mindre klarhet."

"-Men mänskliga rättigheter är samtidigt så mycket mer synliga och uppmärksammade nu än förr i tiden. Det finns större tillgång till information. Känsligheten för brott mot mänskliga rättigheter är större. Så det är inte alldeles givet att rättigheterna är mer hotade i dag än tidigare."

Ofta framhålls att stater använder terrorhot som förevändning för att inskränka friheter och mänskliga rättigheter. Men Ben Majekodunmi menar, kanske något överraskande, att detta var tydligare förr.

"-Hade du frågat mig för tolv fjorton år sedan hade jag definitivt sagt att kriget mot terrorismen missbrukas av många regeringar för att inskränka mänskliga rättigheter."

"-Men det har skett en utveckling. Det är mer komplext i dag. Ramverket av normer tillmäts större betydelse, och det märks på de starka reaktionerna när det utmanas."

Vilka rättigheter är mest hotade i dag?

"-Det säkra FN-svaret är att de mänskliga rättigheterna är odelbara. Men jag skulle ändå först och främst fokusera på socioekonomiska rättigheter, för det är först när man har utbildning, hälsa och jobb man kan bidra till kampen för andra rättigheter."

Det saknas inte färska exempel på länder där människorättsliga landvinningar grusas, som Egypten, Turkiet och Filippinerna. Ben Majekodunmi vill dock inte gärna peka ut enskilda länder eller jämföra allvaret i ett bakslag mot ett annat.

En mycket stor del av de människor som fortfarande inte lever i en demokrati finns i Kina. Den kinesiska diktaturen har samtidigt i vissa avseenden gett sitt folk ökat svängrum i sina liv via ökande ekonomiskt välstånd.

Ben Majekodumnis försiktiga bedömning av Kinas inre utveckling är att det ”tagits viktiga steg”. Däremot har han en del att säga om landets roll på den internationella scenen och som permanent medlem av säkerhetsrådet:

"-Kina är en huvudspelare i FN, och i en prekär värld kommer Kina att bli en alltmer obestridlig aktör internationellt. FN behöver Kina mer än någonsin."

"-Mänskliga rättigheter finns nästan alltid i centrum för de verktyg FN använder för att lugna situationen i olika länder. En av de bästa nyheter som skulle kunna inträffa de närmaste åren vore att Kina aktivare hjälper FN att hindra människorättsbrott, säger Majekodunmi."

Hans största oro har med komplexiteten i dagens värld att göra. Det finns en risk att vi står inför en farlig tröskel av eskalerande kriser, menar han.

"-Jag är rädd att många länder blir så uppslukade av kriser på hemmafronten att de inte har kraft att engagera sig i att lösa kriser i andra delar av världen."

Ben Majekodunmi illustrerar med en tänkt oroväckande händelsekedja: Ekonomisk kollaps leder till strömmar av migranter, som når länder där arbetslösheten ökar, vilket förknippas med de asylsökande och leder till främlingsfientlighet, som i sin tur får regeringar att lova att sluta satsa på utveckling i andra länder och i stället blicka inåt.

"-Det är bekymmersamt att det oftare och oftare hörs från regeringar att de avvisar FN, konfronterar FN. I sin yttersta form betyder det att FN inte längre accepteras vare sig som kritisk röst eller som skiljedomare."

Denna artikel skrevs och publicerades i Dagens Nyheter 4 december 2016. Läs originalartikeln här.